Gadget

Det här innehållet är ännu inte tillgängligt på krypterade anslutningar.

söndag 9 september 2012

Artisten, mormonen och ateisten


Gårdagens snackis när det gäller religionsvetenskapliga frågor måste vara teveprogrammet Skavlan som i fredags bland annat gästades av Björn Ulvaeus, sångare Brandon Flowers i The Killers och professor Richard Dawkins. Programmet som inleddes med att Ulvaeus slog fast att den 11 september visade att religionen vara tillbaks – något som mänskligheten bekämpat sedan upplysningen – kom till stor del att fokusera på frågor som rör religion. Men vad som avsågs eller inkluderades i begreppet religion och vilket förklaringsvärde detta begrepp skall tillskrivas var oklart och Skvalan ställde få  fördjupande eller kritiska frågor rörande dessa centrala teoretiska utgångspunkter. Religion framstod därför som en oproblematisk och självförklarande kategori. Men istället för att se religion som något objekt som existerar av sig själv och som har en förmåga att agera och handla tycks det flesta religionsvetare idag mena att det är viktigt att sätta in diskussionen om religion i ett samhällsvetenskapligt, humanistiskt och naturvetenskapligt perspektiv. Religionsvetenskapen studerar framför allt människors referenser till något som kan kallas för religion och vad dessa referenser kan betyda och hur de manifesteras i historia och nutid. 

Efter inledningen med Ulveaus inbjöds en tillsynes ovetande Flowers till ett samtal som framför allt kom att handla om dennes tillhörighet till mormonkyrkan. Istället för att ges möjlighet att prata om sin musik kom samtalet snarast att bli en brygga och övergång till Richard Dawkins och dennes kritik av religion. Professor Dawkins som har varit på besök i Sverige gav en kort sammanfattning till sin syn på religion och konstaterade kategoriskt att det inte finns något vetenskapligt fog för att vara troende. Istället för att förlita sig på myter och religion borde människligheten ta till sig vetenskapliga upptäckter som evolutionsläran. Utan att ha gett sig in i debatten fick Flowers snabbt reda på att hans religion var ett falsarium och att Mormons bok var en mänsklig produkt. Något märkligt tycktes Dawkins i sammanhanget också mena att äldre föreställningar om religion som återfinns i till exempel Bibeln och Koranen var mindre falska än Mormons bok som var en uppenbar förfalskning enligt Dawkins. Istället för att få svara på kritiken var Flowers tvungen att göra sig redo för att sjunga med sitt band. Stämningen blev minst sagt pinsam och Dawkins tycktes till och med be om ursäkt för sitt påhopp och Skavlan berättar senare i media att diskussionen skulle kunna hållit på en vecka utan någon lösning.  

En viktig uppgift för religionsvetare är att analysera och studera den offentliga diskussionen om religion och ur detta perspektiv är ateistiska attityder precis som troendes uppfattningar exempel på hur religion kan framställas och diskuteras i dagens samhälle. Till skillnad från Dawkins är det dock inte vårt primära uppdrag att bevisa att troende människor tror fel eller att religion är ett falsarium. Huruvida Mormons bok är skriven vid en senare tidpunkt än vad mormoner menar kan givetvis vara en intressant och viktig uppgift för historiker och språkvetare, men de flesta religionsvetare studerar framför allt vad det innebär för människor att tro på och följa vad som uppfattas stå i denna text. Men det är inte heller vår uppgift att försvara religion eller religiösa förställningar – detta är möjligtvis en uppgift för troende. Det är dock viktigt att påpeka att ett demokratiskt samhälle också skall ge utrymme för tro så länge som den inte tolkas eller praktiseras på ett sådant sätt att den inte bryter mot rådande lagar. Att tro på Mormons bok är därför en möjlighet precis på samma sätt som det är möjligt att ta till sig och lyssna på Dawkins argument. 

Som religionsjournalistik framstod det aktuella programmet med Skavlan som ensidigt och det saknades framför allt röster som kunde problematisera och kontextualisera Dawkins och Ulvaeus synpunkter och det var uppenbart att Skavlan saknade kompetens att diskutera religionsvetenskapliga frågor. Trots denna kritik vill jag betona att Dawkins och Ulvaeus hade många bra poänger och att deras argumentation bygger på en logisk naturvetenskaplig analys som är lätt att följa och ta till sig. Men samtidigt är det viktigt att framhålla att deras åsikter endast är ett exempel på hur religion kan tolkas och förstås i samhället. Här kan det också vara på plats att påminna om några av våra tidigare diskussioner som har handlat om att vissa ateister har upplevts som arroganta och fundamentalistiska av personer som inte delar deras synsätt. Men är det egentligen så svårt att förstå varför vissa uppfattar en del företrädare för den så kallade nya ateismen som militanta i sina åsikter när vi hörde Dawkins frontalattack på The Killers sångare Brandon Flowers? Alla som inte håller med Dawkins tycks framstå som okunniga och mindre vetande. Om vi byter ut ”okunniga” och ”mindre vetande” och ersätter dem med heretiker och kättare är kanske steget till den religiösa fundamentalismen inte så lång, eller vad säger ni?   

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

14 kommentarer:

  1. Nu börjar det bli intressant. Jag vet inte om jag är helt enig med dig Göran (eller jag tolkar dig kanske fel). Nog kan historia och språkvetenskap också de hamna under det religionsvetenskapliga paraplyet, och nog är det en intressant religionsvetenskaplig fråga när, var och varför Mormons bok kom till (och Koranen och Bibeln likaså). Det är en annan fråga hur troende förhåller sig till skrifterna (som bäst analyseras med psykologiska och sociologiska teorier), men frågan om ursprung faller väl inte utanför religionsvetenskapens ramar, eller? Jag kanske förfäktar en märklig syn på religionsvetenskap, men min uppfattning är att ämnet framför allt är empiribestämt, och inte metod- och teoribestämt. Det är just det som gör ämnet så spännande, i mitt tycke.

    Jag är dock helt och hållet enig med dig om att vår uppgift inte är att värdera (som Dawkins tycks ha gjort). Om sedan våra eventuella (om än fåtaliga) läsare/konsumenter drar värderande slutsatser är det en helt annan sak (och kanske/kanske inte en fråga om vårt ansvar).

    Jonas Svensson

    SvaraRadera
  2. Hej JOnas

    Jag tror nog att vi är eniga i denna fråga. I mitt inlägg så betonar jag framför allt religionsvetenskapens sociologiska och psykologiska dimensioner, men det är givetvis en legitim fråga att försöka att datera och avgöra källors äkthet och ursprung. När det gäller Koranen och islamiska texter är detta givetvis en känslig fråga, men uppgiften är ändå relevant och viktig (se till exempel Abraham Geigers något gamla, men ändå intressanta utgångspunkter kring detta ämne). Mitt fokus har dock framför allt varit den sociologiska och psykologiska dimensionen. Med detta sagt så är det givetvis inte fel att intressera sig för historiska och filologiska frågor som berör ursprung och dateringar.

    /Göran

    SvaraRadera
  3. Pust, va skönt. Jag trodde nästan det. Ett litet tillägg kanske. Att avhålla sig från att värdera menar jag är en samvetenskaplig förhållningsregel, men att däremot göra sannolikhetsberäkningar på grundval av evidens är en i grunden vetenskaplig uppgift. Detta får konsekvenser för religionsvetaren. Om man som vetenskapskvinna får frågan "Vad är rimligast, vetenskapligt sett, kristna skapelseberättelser eller evolutionsteorin" bör i min värld svaret vara givet, även för religionsvetaren.

    SvaraRadera
  4. Hej!

    Läste med intresse hela kommentaren, men den följande meningen var tyvärr något otydlig att uppfatta i språkligt hänseende :

    Det är dock viktigt att påpeka att ett demokratiskt samhälle också skall ge utrymme för tro så länge som den inte tolkas eller praktiseras på ett sådant sätt att den inte bryter mot rådande lagar.

    Med två negationer om trons utrymme i samhället förblir avsikten med den egentliga tanken oklar. Får tron praktiseras på ett sådant sätt att den bryter eller inte bryter mot rådande lagar ... ?

    Med klara, vänliga hälsningar
    Monica





    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Monica

      Tack för kommentar och reaktion på språket i texten. Självklart får religion inte tolkas på ett sådant sätt att de bryter mot lagen - om detta sker så blir det ett brott. Det kan dock finnas en viss gråzon när det till exempel gäller civilolydnad som till exempel praktiseras av plogbillsaktivisterna som ofta motiveras av tankar som hämtas från kristendomen. Ur samhällets (polisen och statsmaktens) perspektiv är dessa handlingar dock olagliga oberoende om de bygger på en god intention eller fredligt motstånd. Återigen tack för bra kommentar.

      /Göran

      Radera
    2. För att också märka ord: tolka religionen får man göra hur man vill, det är spridningen av tolkningar och agerande i enlighet med tolkningar som kan vara problematiska i relation till etablerad lag. Tolkningen är grundlagsskyddad (tack och lov).

      Radera
    3. Hej Göran!

      Jag tycker att Du släppte Monicas invändning lite väl snabbt. Det handlar inte om att "märka ord".

      Rent grammatiskt är meningen inte ens grumlig i sitt nuvarande skick, den säger faktiskt motsatsen till vad Du egentligen menar:

      "Självklart får religion inte tolkas på ett sådant sätt att de bryter mot lagen..."

      Varför inte helt enkelt stryka ett av de två "inte"? Då blir det rätt.

      Radera
  5. Göran,

    Jag tycker du missrepresenterar vad Dawkins gjorde och sa. Han attackerade inte Flowers personligen, utan han ifrågasätter Mormonsboks historiska autenticitet. När Flowers blev uppenbart illa berörd av detta, landar många tittares sympatierna på den kommer i underläge, en vanlig reaktion. Flowers oförmåga att hantera situationen gör det inte till ett angrepp på honom personligen.

    Det intressanta är att Flowers tidigare i programmet sa att hans kyrka ger honom svar på många frågor, att mormonkyrkan är en missförstådd religion som folk inte vet som mycket om, samt att han bokstavligen tror på "berättelsen om Joseph Smith, guldplåtarna och hatten" och han väl känner till sin religions ursprung.

    Han borde inte vara obekant med att mormonkyrkans historiska autenticitet är ifrågasatt, han borde kunna hantera Dawkins påstående utan att känna sig kränkt.

    Det är inte trevligt att människors okunnighet avslöjas i ett TV-program som skall vara just "trevligt". Men att vara trevlig var nog inte Dawkins ambition.

    Istället kan man se det som att Dawkins visade respekt för Flowers och behandlade honom som en vuxen person. Någon som kan hantera motstridiga uppfattningar och ifrågasättanden. Förhoppningsvis lärde sig Flowers något. Nästa gång kanske han svarar att hans tro inte vilar på Mormonsboks historiska korrekthet.

    SvaraRadera
  6. Hej Ulf

    Håller med om att Flowers kanske borde ha svarat på Dawkins kritik på ett tydligare och mer genomtänkt sätt. Men på många sätt så tror jag dels att han inte var beredd på att få denna typ av frågor och dels tror jag att hans attityd till religion motsvarar hur många förhåller sig till sin religion. Detta innebär givetvis inte att Dawkins frågor inte skall besvaras eller diskuteras, men jag tror att det finns många troende som inte har samma rationella och logiska attityd till sin religion som Dawkins. Precis som Dawkins själv berättade om i samtalet med honom så är det till exempel många vetenskapsmän som också har en tro. Att vara kristen och acceptera Darwins evolutionslära tycks därför inte vara något problem för många kristna - ett faktum som Dawkins har svårt att acceptera. En sådan tolkning av till exempel kristendom löper ofta stor risk att bli klassificerad som en icke-representativ eller "riktig" form av kristendomen. Vi har säkert anledning att återkomma till dessa frågor. Tack för din kommentar.

    /Göran

    SvaraRadera
  7. Tack Göran med flera kommentatorer för intressant diskussion av mkt intressant TV program - jag tror det var första gången den allmänne svenske TV-tittaren konfornterades med nya ateisterna (rätta mig om jag har fel) och deras val att hellre konfrontera religiösa än att försöka sopa orimligheter under mattan i någon sorts förljugen vänlighet.
    Men jag håller helt med Jonas: intressanta frågan är: finns det "historiska bevis" för att mormonernas bok är ett falsarium eller i varje fall ? Kan någon ge oss mer kött på benen? Vore mycket intressant att få höra de olika argumenten - vad talar för, vad talar mot. Vad anser historiker om saken???

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är själv absolut ingen auktoritet på Mormons bok, men kollade engelska wikipedia. Kolla under Book of Mormon, och underrubriken Historical authenticity.Det är i sådana här frågor som Wikipedia blir som bäst. Kontroversiella frågor som efter ett tags tjafsande fram och tillbaka stabiliseras i en version som om inte annat är något så när neutral. Här finns nog precis det du söker, och dessutom hänvisningar vidare till (viss) vetenskaplig litteratur. Lycka till i sökandet efter svar på dina frågor.

      Radera
  8. Stort tack. Ska läsa!
    Jag hittade även artikel av Patrik Lindenfors på newsmill: http://www.newsmill.se/artikel/2012/09/08/romney-saknar-omd-me-om-han-tror-p-mormonismen
    -jösses! Underhållning nästan på scientologi-nivå!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du hittar också mer information om religionsvetenskaplig forskning om mormonerna om du vänder dig till ett religionsvetenskapligt lexikon som Encyclopedia of Religion eller Brill's Dictionary of Religions.

      /Göran

      Radera
    2. Tack för tipset Göran -ska kolla det!
      Hittade språklig info på wikipedia under rubriken "The Book of Mormon and the King James Bible", som rätade ut en hel del frågetecknen.
      http://en.wikipedia.org/wiki/The_Book_of_Mormon_and_the_King_James_Bible
      (som jag fick tips av Patrik Lindenfors på fb)

      Radera