Gadget

Det här innehållet är ännu inte tillgängligt på krypterade anslutningar.

torsdag 27 september 2012

Böneutrop i svenska moskéer


Tidningen Dagen rapporterar att den islamiska församlingen i Botkyrka har ansökt om att få kalla till bön en gång i veckan med hjälp av böneutrop. Även andra media GP och SvD har rapporterat och återgett nyheten från tidningen Dagen. Utropen som det rör sig om skall ske från minareten som tillhör moskén i Fitja. När byggplanerna godkändes 1994 för denna moské fanns inga planer på böneutrop, men nu har församlingens nya ledning ändrat sig. Medan de första initiativtagarna inte vågade föreslå böneutrop är den nya ledningen redo att hävda sin rätt till religionsfrihet. Till tidningen Dagen säger ordföranden Ismail Okur:

- De hade precis kommit till Sverige och vågade inte så mycket. Nu är det nya gubbar. Vi har levt hela våra liv i Sverige, vi har betalat skatt, vi har varit duktiga medborgare, vi har gett mycket till Sverige. Nu vill vi ha lite tillbaka. Nu vill vi ha religionsfrihet.

I nuläget finns ingen moské i Sverige som kallar till bön genom så kallade externa böneutrop från minareter och istället använder de flesta moskéer en högtalare som endast informerar de samlade om att bönen börjar. Dessa bönekallelser hörs med andra ord inte utanför moskéns väggar. Om församlingen i Botkyrka får rätt att införa så kallade externa böneutrop kan detta bli ett juridiskt prejudikat som andra församlingar också kan åberopa. I religionsfrihetslagstiftningen från 1951 finns dock en paragraf som säger att religionsutövningen inte får störa den allmänna ordningen. Paragraf 1 som lyder ”Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse”, har även används för att kritisera ringandet i kyrkklockor.

För att undersöka huruvida det är möjligt att utföra böneutrop har församlingen lämnat in ett så kallat medborgarförslag till samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka. I tisdags beslutade nämnden att det gamla hindret mot böneutrop inte skulle hålla en rättsligprövning och därför beslutade samhällsbyggnadsnämnden att bifalla förslaget från församlingen. Förutom Stefan Dayne (KD), som valde att säga nej till förslaget eftersom han anser att detta är ett ärende för polisen och inte den aktuella nämnden, röstade majoriteten av ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden ja till förslaget. Dayne menar vidare att till skillnad från kyrkoklockor är böneutrop ett budskap som proklameras och eftersom detta kan kränka vissa lyssnare är det ett polisärende. Att kalla muslimer till bön genom att till exempel tända en lampa eller hissa en flagga skulle inte vara kränkande och denna typ av kallelse skulle vara acceptabelt enligt Dayne. Men om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige följer samhällsbyggnadsnämndes beslut står det församlingen fritt att ansöka om tillstånd från polisen att utföra böneutrop. Fallet är ett tydligt exempel på frågan om vilken plats religion skall få ta i det offentliga rummet. 

Huruvida muslimer skall få använda externa böneutrop har till exempel varit ett omdiskuterat ämne i vårt grannland Norge. Sedan år 2000 har ett begränsat antal moskéer i Oslo dock fått tillåtelse att kalla till bön genom böneutrop i samband med fredagsbönen. Ljudvolymen är begränsad och längden på utropet är också satt till max tre minuter. Samtidigt som vissa politiker - bland annat Birgitta Ohlsson (FP) har gett sitt stöd för böneutrop från minareter i Sverige - är det tydligt att moskéfrågor också väcker häftiga debatter och motstånd. Hösten 2009 röstade till exempel schweizarna ja till ett förbjud mot minareter och flera politiker i Europa har också försökt att hindra byggnationen av moskéer. I Sverige har bland annat Sverigedemokraterna utmärkt sig i frågan och förslaget från församlingen i Botkyrka kommer med största sannolikhet att väcka en häftig debatt. Hur denna debatt utvecklas och vilka argument som kommer att framföras kommer vi att ha all anledning att återvända till ett flertal gånger här på bloggen.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet 

8 kommentarer:

  1. Tänk om alla var tvungna att läsa den här sortens texter innan dom uttalade sig i frågan.

    Varför det skulle betraktas som nationellt prejudikat snarare än en lokal ordningsfråga förstod jag inte riktigt . Det måste ju avgöras från fall till fall.

    Den här moskén ligger långt från bostäder (vilket också praktiskt gör att argumentet "påminna om bönen" faller)

    SvaraRadera
  2. Tack för din kommentar. Den första delen av din kommentar förstod jag inte riktigt - du får gärna utveckla. När det gäller juridiska prejudikat så innebär det att ett fall kan vara vägledande och kan åberopas som vägledande. Vad som kommer att hända i Botkyka är ännu inte avgjort.

    /Göran

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså du går ju igenom ärendet sakligt . Vilket inte kommer vara fallet när detta blir en stor storm med de vanliga pajasarna och "religionskritikerna" inblandade . För storm blir det. I dagens "debattklimat". Det var alltså beröm. sorry för otydlighet.


      faktorn "störande" enligt lokal ordningsstadga väger ju annorlunda beroende moskéns placering i f h t bostäder och arbetsplatser. Om man nu prövar ärendet via lokal ordningsstadga alltså. Återstår som sagt att se.

      Radera

    2. Tack, då förstår jag hur du läste min text. Fortsätt gärna att kommentera!

      /Göran

      Radera
  3. Det går knappast att stoppa böneutrop med hänvisning till den utropade texten. Böneutropet är lika symboliskt som t.ex. klockringning och har åtminstone delvis samma funktion - att samla menigheten till bön. Om man har någonting emot islam är det också petigt att protestera mot böneutrop - det utgör bara en påtaglig påminnelse att det svenska samhället sannolikt genomgår sin snabbaste och mest omfattande etniska och kulturella omstöpning någonsin.

    SvaraRadera
    Svar

    1. Det är också viktigt att påpeka att arabiska inte är det första språket för alla muslimer och det är därför inte självklart att alla förstår vad som sägs. Den symboliska innebörden är dock tydlig.

      /Göran

      Radera
  4. Hej Göran och tack för att du försöker reda ut lite av begreppen i den här något förvirrade medierapporterigen!

    Det är uppenbart att ingen av de journalister som ring mig idag har läst på i handlingarna som låg till grund för Samhällsbyggnadsnämndens beslut att besvara (alltså varken bifalla eller avslå) medborgarförslaget från församlingen i tisdags kväll.

    Bara för att vara lite petig så att din text blir helt och hållet rätt, så yrkade inte Stefan Dayne avslag till förslaget utan att det skulle avvisas, med argumentet att det inte är en fråga för kommunen. Det är bara det att avvisning av medborgarförslag kan inte göras om fullmäktige (som fördelar vilka nämnder som svarar på vilka medborgarförslag) redan gett ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden. Dock är det en rimlig bedömning att Dayne är emot efter de uttalanden han har gjort i övrigt.

    Hoppas att du kommer följa debatten och skriva om den på bloggen.

    Med vänliga hälsningar
    /Anna Herdy
    Vice ordförande Samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka

    P.S. Här finns ytterligare kommentarer: http://www.botkyrka.se/Nyheter/Sidor/Botkyrka-kommun-har-inte-tagit-st%C3%A4llning-f%C3%B6r-eller-emot-b%C3%B6neutrop.aspx D.S.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anna
      Tack för din kommentar och klargörande synpunkter. Jag skall försöka att följa debatten. Tack också för länken.

      /Göran

      Radera