Gadget

Det här innehållet är ännu inte tillgängligt på krypterade anslutningar.

onsdag 19 september 2012

Var Jesus gift?


Ett flertal media (bland annat Aftonbladet, DN, SvD) har publicerat nyheten att Jesus kan ha varit gift. Uppgiften som hämtats från The Washington Post bygger på den amerikanska Harvardforskaren Karen Kings nya textfynd – en papyrus skriven på koptiska från 300-talet - som tycks antyda att Jesus skall ha varit gift. Enligt det bevarade fragmentet kan vi läsa att ”Jesus sa till dem, min hustru...” i koptisk skrift. Huruvida detta skall tolkas bokstavligt eller metaforiskt (det vill säga som en referens till kyrkan som kristibrud) är dock oklart. Oavsett tolkning, menar King att texten är äkta efter att kritiskt ha granskat papyrusen och textens språk.

Om Kings slutsats är riktig kan fyndet skapa debatt om Jesus civilstatus, prästers löften om celibat bland katoliker och huruvida kvinnor också kan ha funnits bland evangelisterna. På basis av de publicerade uppgifterna går det dock inte att sluta sig till huruvida fynden är äkta eller inte och det går endast att spekulera i vilken betydelse de kan få för kristna runt om i världen. Vi hoppas därför att kunna återkomma med ytterligare uppgifter om fyndet och dess reception bland bibelforskare här på bloggen inom kort.

Men vi kan dock konstatera att medan media lyfter fram fynden som en sensation som har en potential att kullkasta läran om celibatet och framhålla att kvinnor också kan vigas till präster, något som till exempel är oförenligt med den katolska kyrkans lära, är det rimligt att anta att fynden inte kommer att få någon större påverkan på hur majoriteten av kristna i världen förhåller sig till sin lära. Nya textfynd (som till exempel dödahavsrullarna som hittades i Qumran 1947), arkeologiska upptäcker (till exempel att det inte finns några spår av Mose vandring i öknen efter uttåget från Egypten till det heliga landet) eller forskningsresultat (som till exempel Gunnar Samuelssons kontroversiella avhandling från Göteborgs universitet om Jesu korsfästelse) kan skapa debatter och diskussioner, men huruvida dessa egentligen har någon större inverkan på hur ”vanliga” människor egentligen tror är tveksamt. Samtidigt är det tydligt att dessa frågor har en stor potential att väcka människors nyfikenhet och intresse för religion, något som inte minst märks i populärkulturens intresse för Jesus civilstatus. I till exempel Dan Browns böcker/filmer och i Martin Scorseses film Kristi sista frestelse är Jesus eventuella förhållande till Maria Magdalena en central fråga, något som skapade konflikt och protester bland kristna runt om i världen. Men huruvida publiceringen av Kings forskningsrön har samma potential att skapa debatt återstår att se.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

9 kommentarer:

  1. Hej Göran

    Vi hade ju nyss en diskussion här på bloggen om apokryfa korantexter. Som islamforskare önskar man ju att det dök upp fler liknande texter inom det området.

    Men, vilka slutsatser kan man egentligen dra från detta fynd? Säger egentligen textfragmentet något om den historiske Jesus, eller lär det oss snarare något om den grupp eller församling inom vilken texten producerats?

    Simon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Simon

      Att vi har så liten kunskap om textens kontext och historia är ett problem och därför är det svårt att säga något om hur vi skall tolka eller förstå texten. Förmodligen så säger texten något mer om den grupp eller församling som producerande texten än om den historiske Jesus. Kanske vi kan få tag på någon bibelforskare som kan fördjupa diskussion och ge sina perspektiv på denna fråga.

      /Göran

      Radera
    2. Jörgen Magnusson från Mittuniversitetet ska kommentera texten idag i Ekot. Han om någon borde kunna säga något mer utförligt om den eventuella kontexten :)

      Radera
    3. Helt riktigt. Jörgen har också lovat skriva ett inlägg här på bloggen!

      Simon

      Radera
  2. Om man har sina tvivel om Jesus egen existens så kanske frågan om eventuell familjebildning är av mindre betydelse?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår din poäng, men oavsett ditt tvivel så är det uppenbart att texten kommer att ha god potential att skapa diskussion och debatt bland både troende och icke-troende. Som religionsvetare studerar jag först och främst vad människor säger och gör med det som de kallar för religion och därför blir frågan om sanningshalt och äkthet ofta underordnad. Som jag har skrivit tidigare här på bloggen så är dessa frågor givetvis viktiga ur ett historiskt och filologiskt perspektiv, men mitt fokus handlar oftast om "talet om" och "debatten om" religion och hur dessa frågor kan knytas till humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv.

      /Göran

      Radera
  3. Om texten är från 300-talet så är källvärdet ifråga om någon slags historisk Jesus naturligtvis noll. Det kryllade av starkt avvikande evangelier - gnostiska och andra - under de första kristna århundradena, och deras författare satt inte på några säkrade traditioner om Jesus som historisk person. "Judas Iskariots evangelium" som dök upp för några år sedan var en mycket större sensation än det här och desutom äldre, men inte heller det är någon slags historisk källa om människan Jesus.

    De fyra evangelier vi har i NT är förstås inte heller några strängt sovrade rapporter om den historiske Jesus - men de ligger mycket närmare honom i tiden, bara en eller två generationer.

    SvaraRadera
  4. Det som inte framgår är att Karen L King är professor i gnosticism, inte i den tidiga kristendomen. Hon är ingen expert i den kristna förståelsen av Jesus, eller den kristna läran, eller den historiska Jesus.

    Gnosticism är en tidig villolära som hade sin höjdpunkt och popularitet under 200 och 300-talet, alltså många generationer efter att Jesus dog och uppstod. De skapade en "hemlig kunskap" om Jesus och omtolkade många berättelser om hans liv som är mer mytomspunna och fiktiva än verkliga fakta.

    Ändå har moderna forskare (som baserar sin forskning på dessa gnostiska skrifter) försökt att skriva om historien. Vissa säger att de anklagar kyrkan för att hemlighålla de ”dolda evangelierna", som inte är några evangelier alls. Inte heller är de korrekta reflektioner av vad vi vet om Jesus. Böckerna om Da Vinci-koden bidrog till exempel att popularisera dessa myter.

    Med andra ord, detta är inte alls några nyheter.

    Det vi vet är att Jesus inte var gift.

    De historiskt korrekta dokumenten (bibliska skrifter och sedan icke-kristna historiska källor) berättar att han aldrig var gift. De enda dokument som berättar han var gift är dessa senare gnostiska skrifter som inte är historiskt korrekta - utan senare innovationer som snedvrider historien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Tack för din kommentar. Vad som är irrläror och inte irrläror är en teologiskt fråga och som religionsvetare är det inte vår uppgift att avgöra vem som har rätt eller fel tolkning. Däremot kan dateringsfrågan vara relevant för att avgöra vilken/vilka skrifter som är äldst. De gnostiska texterna är bara ett exempel på att det fanns och fortfarande finns olika och med varandra konkurrerande uppfattningar om vad som är "rätt" tolkning av kristendomen. Dessa texter visar också på ett övertygande sätt att kristendomen vara i skapande under de första århundradena - vad som uppfattas som fixa och färdiga doktriner var vid denna tidpunkt inte klara och fastställda. Hoppas att du fortsätter att kommentera våra inlägg.

      /Göran

      Radera