Tidningen
Dagen
rapporterar att den islamiska församlingen i Botkyrka har ansökt om att få
kalla till bön en gång i veckan med hjälp av böneutrop. Även andra media GP
och SvD
har rapporterat och återgett nyheten från tidningen Dagen. Utropen som det rör
sig om skall ske från minareten som tillhör moskén i Fitja. När byggplanerna
godkändes 1994 för denna moské fanns inga planer på böneutrop, men nu har
församlingens nya ledning ändrat sig. Medan de första initiativtagarna inte
vågade föreslå böneutrop är den nya ledningen redo att hävda sin rätt till
religionsfrihet. Till tidningen Dagen
säger ordföranden Ismail Okur:
- De hade precis kommit
till Sverige och vågade inte så mycket. Nu är det nya gubbar. Vi har levt hela
våra liv i Sverige, vi har betalat skatt, vi har varit duktiga medborgare, vi
har gett mycket till Sverige. Nu vill vi ha lite tillbaka. Nu vill vi ha
religionsfrihet.
I
nuläget finns ingen moské i Sverige som kallar till bön genom så kallade
externa böneutrop från minareter och istället använder de flesta moskéer en
högtalare som endast informerar de samlade om att bönen börjar. Dessa
bönekallelser hörs med andra ord inte utanför moskéns väggar. Om församlingen i
Botkyrka får rätt att införa så kallade externa böneutrop kan detta bli ett
juridiskt prejudikat som andra församlingar också kan åberopa. I
religionsfrihetslagstiftningen från 1951
finns dock en paragraf som säger att religionsutövningen inte får störa den
allmänna ordningen. Paragraf 1 som lyder ”Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt
han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse”, har
även används för att kritisera ringandet i
kyrkklockor.
För
att undersöka huruvida det är möjligt att utföra böneutrop har församlingen
lämnat in ett så kallat medborgarförslag till samhällsbyggnadsnämnden i
Botkyrka. I tisdags beslutade nämnden att det gamla hindret mot böneutrop inte
skulle hålla en rättsligprövning och därför beslutade samhällsbyggnadsnämnden
att bifalla förslaget från församlingen. Förutom Stefan Dayne (KD), som valde
att säga nej till förslaget eftersom han anser att detta är ett ärende för
polisen och inte den aktuella nämnden, röstade majoriteten av ledamöter i
samhällsbyggnadsnämnden ja till förslaget. Dayne menar vidare att till skillnad
från kyrkoklockor är böneutrop ett budskap som proklameras och eftersom detta
kan kränka vissa lyssnare är det ett polisärende. Att kalla muslimer till bön
genom att till exempel tända en lampa eller hissa en flagga skulle inte vara
kränkande och denna typ av kallelse skulle vara acceptabelt enligt Dayne. Men om
kommunstyrelsen och kommunfullmäktige följer samhällsbyggnadsnämndes beslut
står det församlingen fritt att ansöka om tillstånd från polisen att utföra
böneutrop. Fallet är ett tydligt exempel på frågan om vilken plats religion skall få ta i det offentliga rummet.
Huruvida
muslimer skall få använda externa böneutrop har till exempel varit ett omdiskuterat
ämne i vårt grannland Norge. Sedan år
2000 har ett begränsat antal moskéer i Oslo dock fått tillåtelse att kalla till
bön genom böneutrop i samband med fredagsbönen. Ljudvolymen är begränsad och
längden på utropet är också satt till max tre minuter. Samtidigt som vissa politiker
- bland annat Birgitta
Ohlsson (FP) har gett sitt stöd för böneutrop från minareter i
Sverige - är det tydligt att moskéfrågor också väcker häftiga debatter och
motstånd. Hösten 2009 röstade till exempel schweizarna ja till ett
förbjud mot minareter och flera politiker i Europa har också försökt att hindra
byggnationen av moskéer. I Sverige har bland annat Sverigedemokraterna utmärkt
sig i frågan och förslaget från församlingen i Botkyrka kommer med största
sannolikhet att väcka en häftig debatt. Hur denna debatt utvecklas och vilka
argument som kommer att framföras kommer vi att ha all anledning att återvända
till ett flertal gånger här på bloggen.
Göran Larsson, professor
i religionsvetenskap, Göteborgs universitet
