Vi
har tidigare här och här på bloggen skrivit om hur religiösa krafter tycks få
ta allt större socialt ansvar när staten brister i det samma. Nu öppnar Marcus
Birro för att starta ett nytt politiskt parti på religiös grund, där bland
annat dessa frågor ska få större utrymme. I Dagen
skriver Birro att det måste finnas”rum för ett parti
i Sverige som tar livets viktigaste frågor på allvar.”
Politik borde handla om Gud, skuld, synd, bot, frälsning, bättring. Det borde finnas rum för ett parti som till skillnad från en vilsegången socialdemokrati och extremt fördomsfull vänster verkligen och på allvar, med tron som botten, räcker ut en hand åt samhällets utsatta, som vågar vara en knarkares, ett fyllos, en prostituerades röst. Som vågar slåss för de hemlösa, för tiggarna.
Ett kristet parti som älskar att smutsa ner sig. Som är ute på nätterna och serverar uteliggarna kaffe och en ostmacka.
Det finns ingen sådan vänster i dag. Den starkaste solidariska kraften i dagens Sverige kommer från de verkligt solidariska, Frälsningsarmen, Svenska kyrkan, andra samfund, Livets ords sociala arbete i Uppsala. Det är där vi har den pratiska vänstern 2012.
Personligen
håller jag med Birro om att det är viktigt att de politiska partierna och regeringen tar
sitt sociala ansvar, men jag är inte lika säker på att politiken ska handla om
Gud, bättring och frälsning. Det vore intressant att veta mer om hur Birro tänker sig att politiken ska
ta sig an dessa frågor i ett mångreligiöst samhälle.
Vad
tycker ni? Har vi behov av mer religion i politiken – eller mer politik i
religionen?
Simon
Sorgenfrei
Doktorand
i religionsvetenskap, Göteborgs Universitet
