Helgens läsning - lärarlyft, kristallnatten och växande murar

När helgen är som bäst är det många av oss som drar oss tillbaks och läser tidningar, ser på tv och kanske lyssnar på radio. Som vanligt har helgens media varit fyllda med ämnen som är av relevans för den som är intresserad av religionsvetenskapliga frågor. Natten mellan den 9 och 10 november uppmärksammades till exempel förföljelsen av judar i Tyskland under den så kallade Kristallnatten som utfördes av nazisterna 1938. I Göteborg hölls ett demonstrationståg mot rasism som fick en bred uppslutning av ett flertal olika politiska representanter enligt GP:s rapportering. Frågan om växande anti-semitism i samhället har under de senaste veckorna blivit en allt viktigare fråga och utvecklingen i Malmö vittnar på ett tydligt sätt att anti-semitismen också är levande i Sverige. Samtidigt som frågorna är mer aktuella än på länge rapporterade bland annat Sydsvenska att antalet deltagare i årets manifestation i Lund för de judiska offren 1938 hade minskat med 50 procent jämfört med förra året. Orsaken till denna nedgång analyserades inte närmare i Sydsvenskan.

Behovet av att bekämpa rasism i samhället utgör också bakgrunden till Bengt Westerbergs utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet. För att motverka rasismen föreslår Westerberg ett lärarlyft och en satsning på en utbildning i mänskliga rättigheter för lärare. Bland annat "130 miljoner kronor om året ska avsättas under fem år för att tre lärare från varje svensk skola - totalt 20 000 lärare - ska erbjuda en fortbildning motsvarande 15 högskolepoäng" enligt SvD. Samtidigt som upplevelsen av rasism är vanlig i skolan - hälften av nästan alla utrikesfödda elever har upplevt rasism i sin vardag enligt den skuggutredning som sammanställts av Ungdom Mot Rasism - är bilden komplex och svårtolkad. Enligt medias rapportering ökar Sverigedemokraternas popularitet stadigt - ett parti som förövrigt Westerberg klassificerar som rasistiskt - samtidigt som svenskarnas negativa uppfattningar av islam till exempel tycks minska. Idag är cirka 50 procent av svenskarna negativa till islam, en siffra som var uppe i 65 procent i början av 1990-talet enligt SvD:s faktaruta.

Satsningen på skolan och lärarlyftet är givetvis något positivt enligt Eva-Lis Sirén som är ordförande för fackorganisationen Lärarförbundet, men utredningen missar viktiga problem enligt Sirén. Genom att endast satsa på vissa lärare finns det också en risk att problemen med rasism läggs över på enskilda lärare som kan beskrivas som eldsjälar. Kunskapen om mänskliga rättigheter och likabehandling måste också genomsyra hela skolan enligt Sirén som intervjuas av Tobias Brandel i SvD:s artikel "Elever drabbas ofta av rasism" (10 november, pappersutgåva). Framför allt saknar lärare tid och möjlighet till samtal med elever och bland sina kollegor i lärarlag. Sirén finner också ett grundläggande problem i dagens utbildningspolitik. Hon säger.

"Den kunskapssyn som finns i skolan i dag premierar inte värdegrund och samtal. Vi har en debatt i dag om kunskap där vi ser att elevernas resultat sjunker. Det leder till fokus på det lätt mätbara, medan hur vi är mot varandra och värdegrunden riskerar att hamna i skymundan..."

Enligt Ungdom mot rasisms skuggutredning har Westerbergs utredning inte heller betonat att det finns ett samband mellan segregation och rasism. Till skillnad från tidigare studier menar Ungdom mot rasism att rasismen växer i storstäderna, en uppgift som går på tvärs med tidigare studier som visar att intolerans framför allt förekommer på landsbygden. Dessa och liknande motstridiga uppgifter är tydliga tecken på att det finns behov av ytterligare forskning inom ämnet.

Problemet med segregation uppmärksammades även av Jeanna Jarlsbo i en under strecket-artikel i SvD där den franske historikern Claude Quétels bok Murs. Une autre historie des hommes diskuteras och recenseras. Till skillnad från vad många människor hoppades på efter nedmonteringen av Berlin-muren 1989 visar Quétel enligt Jarlsbros läsning på att både mentala och fysiska murar tycks öka i dagens samhälle. Till exempel förstärks gränsen mellan Europa och övriga världen, muren mellan Mexiko och Nordamerika blir allt starkare och muren som delar Israel och Palestinas områden är tydliga tecken på att framtidsoptimismen som fanns mot slutet av 1980-talet har förbytts och ersatts av ett samhälle där allt fler murar och gränsmarkörer har fått en framskjuten plats. Även i västvärlden har antalet så kallade gated communities ökat och i Sverige har bland annat uppförandet av Victoria Park i statsdelen Limhamn i Malmö lyfts fram som ett svenskt exempel.

Sammantaget har helgens nyhetsrapportering dominerats av frågor som rör rasism, utanförskap och människans rädslor för det främmande och annorlunda. Som religionsvetare är dessa frågor av stor relevans eftersom människors tolkningar av religion påverkas medvetet eller omedvetet av hur vi upplever samhället och våra möjligheter att förverkliga våra liv. Ett allt hårdare samhällsklimat har också förutsättningar att ytterligare politisera frågor som rör religion och religiositet. Samtidigt som uttolkning av religion kan påverkas av dessa faktorer är det viktigt att betona att religion som fenomen inte har något automatiskt förklaringsvärde. Hur människor tolkar och praktiserar något som de väljer att kalla för religion är religionsvetenskapens studieobjekt och det är vår uppgift att förklara, förstå och knyta dessa tolkningar till samhälleliga förändringar. Mot denna bakgrund är rasism och främlingsfientlighet viktiga faktorer som religionsvetare bör beakta och inkludera i sin analys av religionens plats och funktion i samhället. 

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

Religiösa och överviktiga diskrimineras på arbetsmarknaden

I rapporten ”Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell studie av rekryteringsprocessen” som publicerats av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) framgår det att människor som tillhör religiösa minoriteter har cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete. Med religiösa minoriteter avses framför allt muslimer och judar. Studien visar också att överviktiga, äldre, sökande med flera barn samt personer som har mer än fem dagar sjukfrånvaro det senaste året löper en liknande risk. Undersökningen som genomförts i Stockholms län bygger på en hypotetisk anställningssituation alternativt kallelse till jobbintervju där arbetsgivare (rekryterare) får en möjlighet att välja mellan två kandidater som sökt samma jobb. Enligt institutets pressmeddelande valdes 1000 arbetsgivare ut och studien bygger på svar från 426 rekryterare och totalt 4,895 observationer. Svarsfrekvensen var 46 procent. Rapportens författare Per Johansson, Sophie Langenskiöld och Stefan Eriksson sammanfattar de viktigaste resultaten på följande sätt:

… sökande som är äldre än 55 år, har icke-europeiskt ursprung, är muslimer eller judar, har mer än ett barn, är överviktiga eller har varit mycket sjukfrånvarande väljs bort. Diskrimineringen är omfattande.
Experimentet visar exempelvis att kraftigt överviktiga eller sjukfrånvarande mer än fem gånger under det senaste året har cirka 80 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna arbete jämfört med normalviktiga eller icke sjukfrånvarande.
Sökande från religiösa minoriteter samt sökande som har flera barn har båda cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete. Att vara äldre än 55 år ger en cirka 64 procentenheters lägre sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju, jämfört med om den sökande är under 30 år.

Författarna till rapporten menar att arbetsgivarna är ”osäkra” på att anställa personer som uppfyller ovan nämnda kriterier. Oavsett skäl visar rapporten att arbetsgivare kan tänka sig att bryta mot rådande lagstiftning genom att diskriminera arbetssökande på grund av ålder, religion, etnicitet eller funktionshinder. För att anställa någon person med ovan beskrivna egenskaper menar företagen att de skulle behöva sänka lönen med 15 till 50 procent.

Resultaten indikerar att vissa grupper i samhället – där ibland religiösa minoriteter – löper en större risk att utsättas för diskriminering än andra grupper. Parallellt med diskriminering på arbetsmarknaden har vi här på bloggen rapporterat att religiösa minoriteter som judar och muslimer också löper en större risk att utsättas för hatbrott och att islam och judendomen är de två religioner som flest svenskar har en negativ syn på. På vilka sätt dessa processer samverkar och influerar religiösa minoriteters syn på sin plats och möjlighet i samhället och hur dessa faktorer påverkar människors förhållande till religion och religiositet är dock oklart.

Göran Larsson, Professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet