”Som att driva ut månglarna ur templet” - Religion och politik i Ryssland

När den ryske konstnären Petr Pavlovsky ställde sig utanför Kazan-Katedralen i Sankt Petersburg med hopsydda läppar för att protestera mot arresteringen av det ryska punkbandet Pussy Riot ingrep polisen. Som vi har skrivit om tidigare här på bloggen har Pussy Riot genomfört en protestspelning i en kyrka med syfte att ifrågasätta vad som uppfattas vara Putins odemokratiska styre och bandet kommer att hållas i arrest till och med 2013 enligt media. Till skillnad från den ryska staten valde Pavlovsky att jämföra bandets aktion med den bibliska berättelsen om hur Jesus driver ut månglarna ur templet enligt Svenska Dagbladet. En symbolisk jämförelse som talar sitt tydliga språk och som visar på hur många människor i Ryssland tycks se på Putins styre.

Ur ett religionsvetenskapligt perspektiv är både Pavolvskys performance och Pussy Riots spelning ett exempel på hur religion kan användas för att ifrågasätta den rådande ordningen. I dessa artisters ögon tycks det vara viktigt att utmana och debattera makten genom att antingen anspela på religion som i Pavovskys fall eller genom att inta och ta över ett heligt rum; en kyrka i Pussy Riots fall. Men som vi tidigare har skrivit om här på bloggen kan religion också vara ett sätt att etablera makt och ordning. I Ryssland har till exempel ledare inom den Ortodoxa kyrkan som biskop Kirill av Moskva allierat sig med och sanktionerat Putins styre. Därför blir det extra problematiskt när bilder dyker upp i media på biskopen där han bär ett mycket exklusivt och dyrt armbandsur trots att han säger sig stå på de fattigas sida och att han har utpekats som en etisk kompass för Ryssland. Dessa exempel visar på ett tydligt sätt att religion och religiositet kan användas både för att ifrågasätta och legitimera makt. Som Andres Lokko skriver i Svenska Dagbladet är fallet Pussy Riot också ett exempel på att kombinationen religion, politik och musik har en stor sprängkraft och en god potential att både engagera och mobilisera massorna och väcka maktens vrede och avsky. Som religionsvetare har vi stor anledning att följa den framtida utvecklingen i Ryssland.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

Pussy Riot

Turerna kring det ryska punkbandet Pussy Riot fortsätter. I februari i år anklagades bandet för huliganism – ett brott som kan ge upp till sju år fängelse – efter att ha spelat låtarna Holy Shit och Mother of God send Putin Away i den rysk-ortodoxa frälsarkyrkan i Moskva.

Det är emellertid inte bara Putin som ogillat bandets tilltag. En av deras främsta kritiker har hela tiden varit den ryske patriarken Kiril I, som enligt tidningen Dagen ska ha uttryckt att bandmedlemmarna borde brännas på bål.

Protesterna mot rysslands agerande har spritt sig runt om i världen, och många har också kritiserat kyrkans och patriarkens agerande. Hans Lindstrand, missionsföreståndare vid Ljus i Öster, kritiserar den ryske patriarken: ”Vi är tillbaka på medeltiden i sådana uttalanden. Jag tycker att det är flagrant när en kyrka uttalar sig på det sättet”, säger han till Dagen.

Nu rapporteras hur ytterligare en ung kvinna gripits, efter att i protest låtit korsfästa sig själv utanför en kyrka i St Petersburg. På korset stod inskrivet, ”Your democracy could start here.”

Under Sovjettiden blev ofta kyrkan en symbol för motstånd. Idag är ortodoxa kyrkan, enligt Hans Lindstand, lierad med makten och förlorar, inte minst genom patriarkens uttalanden, stöd bland unga ryssar.

I samband med protesten i St Petersburg samlade man in pengar för att ”restaurera Rysk-ortodoxa kyrkans rykte.”

Simon Sorgenfrei

Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs universitet