Vi har flera gånger
berört hur religionsdialog och relationer mellan företrädare för olika
religiösa traditioner sedan en tid varit i fokus bland olika kristna samfund
och grupperingar. Skribenter på Kristen
opinion kritiserar företrädare för Svenska kyrkan för att vara teologisk okunniga
och flummiga i sin religionsdialog, Siewert
Öholm kritiserar såväl Sveriges Radio och som enskilda präster inte bara
för att vara flummiga och okunniga, utan även för att bryta sina prästlöften. På
Seglora
Smedja svarar man att Öholms kritik är osmaklig och ber om en ursäkt. I
tidningen Dagen
kritiserar företrädare för Pingströrelsen, Svenska kyrkan och Vinyardrörelsen
företrädare för Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) för främlingsfientlighet,
och Stefan Swärd från SEA svarar på sin blogg
att detta gör honom ledsen, arg och upprörd. Idag lämnar man också en replik i Dagen.
Vad alla dessa
motsättningar tycks ha gemensamt är att det är om dialogen, relationen och
gränsdragningen till muslimer och islam meningarna går isär. Kanske kan dessa
motsättningar spåras tillbaka till diskussionen kring Fryshuskyrkans
beslut att anställa imamen Othman al-Tawalbeh, och den kritik detta mötte
bland annat från imamen Mahmoud Aldebe och från Annika Borg som nu är verksam
just på Kristen opinion?
Jag hoppas att vi snart
kan granska dessa frågor närmare här på bloggen och undersöka hur dessa
motsättningar ser ut och vad som kan tänkas ligga bakom dem.
Simon Sorgenfrei
