När
helgen är som bäst är det många av oss som drar oss tillbaks och läser
tidningar, ser på tv och kanske lyssnar på radio. Som vanligt har helgens media
varit fyllda med ämnen som är av relevans för den som är intresserad av
religionsvetenskapliga frågor. Natten mellan den 9 och 10 november
uppmärksammades till exempel förföljelsen av judar i Tyskland under den så
kallade Kristallnatten som utfördes av nazisterna 1938. I Göteborg hölls ett
demonstrationståg mot rasism som fick en bred uppslutning av ett flertal olika
politiska representanter enligt GP:s rapportering. Frågan om växande
anti-semitism i samhället har under de senaste veckorna blivit en allt
viktigare fråga och utvecklingen i Malmö vittnar på ett tydligt sätt att
anti-semitismen också är levande i Sverige. Samtidigt som frågorna är mer
aktuella än på länge rapporterade bland annat Sydsvenska
att antalet deltagare i årets manifestation i Lund för de judiska offren 1938
hade minskat med 50 procent jämfört med förra året. Orsaken till denna nedgång
analyserades inte närmare i Sydsvenskan.
Behovet
av att bekämpa rasism i samhället utgör också bakgrunden till Bengt Westerbergs utredning
om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet. För att motverka rasismen
föreslår Westerberg ett lärarlyft och en satsning på en utbildning i mänskliga
rättigheter för lärare. Bland annat "130 miljoner kronor om året ska
avsättas under fem år för att tre lärare från varje svensk skola - totalt 20
000 lärare - ska erbjuda en fortbildning motsvarande 15 högskolepoäng"
enligt SvD.
Samtidigt som upplevelsen av rasism är vanlig i skolan - hälften av nästan alla
utrikesfödda elever har upplevt rasism i sin vardag enligt den skuggutredning
som sammanställts av Ungdom
Mot Rasism - är bilden komplex och svårtolkad. Enligt medias rapportering
ökar Sverigedemokraternas popularitet stadigt - ett parti som förövrigt
Westerberg klassificerar som rasistiskt - samtidigt som svenskarnas negativa
uppfattningar av islam till exempel tycks minska. Idag är cirka 50 procent av
svenskarna negativa till islam, en siffra som var uppe i 65 procent i början av
1990-talet enligt SvD:s faktaruta.
Satsningen
på skolan och lärarlyftet är givetvis något positivt enligt Eva-Lis Sirén som
är ordförande för fackorganisationen Lärarförbundet, men utredningen missar
viktiga problem enligt Sirén. Genom att endast satsa på vissa lärare finns det
också en risk att problemen med rasism läggs över på enskilda lärare som kan
beskrivas som eldsjälar. Kunskapen om mänskliga rättigheter och likabehandling
måste också genomsyra hela skolan enligt Sirén som intervjuas av Tobias Brandel
i SvD:s artikel "Elever drabbas ofta av rasism" (10 november,
pappersutgåva). Framför allt saknar lärare tid och möjlighet till samtal med
elever och bland sina kollegor i lärarlag. Sirén finner också ett
grundläggande problem i dagens utbildningspolitik. Hon säger.
"Den
kunskapssyn som finns i skolan i dag premierar inte värdegrund och samtal. Vi
har en debatt i dag om kunskap där vi ser att elevernas resultat sjunker. Det
leder till fokus på det lätt mätbara, medan hur vi är mot varandra och
värdegrunden riskerar att hamna i skymundan..."
Enligt
Ungdom mot rasisms skuggutredning har
Westerbergs utredning inte heller betonat att det finns ett samband mellan
segregation och rasism. Till skillnad från tidigare studier menar Ungdom mot
rasism att rasismen växer i storstäderna, en uppgift som går på tvärs med
tidigare studier som visar att intolerans framför allt förekommer på
landsbygden. Dessa och liknande motstridiga uppgifter är tydliga tecken på att
det finns behov av ytterligare forskning inom ämnet.
Problemet
med segregation uppmärksammades även av Jeanna Jarlsbo i en under
strecket-artikel i SvD
där den franske historikern Claude Quétels bok Murs. Une autre historie des hommes diskuteras och recenseras. Till
skillnad från vad många människor hoppades på efter nedmonteringen av
Berlin-muren 1989 visar Quétel enligt Jarlsbros läsning på att både mentala och
fysiska murar tycks öka i dagens samhälle. Till exempel förstärks gränsen
mellan Europa och övriga världen, muren mellan Mexiko och Nordamerika blir allt
starkare och muren som delar Israel och Palestinas områden är tydliga tecken på
att framtidsoptimismen som fanns mot slutet av 1980-talet har förbytts och
ersatts av ett samhälle där allt fler murar och gränsmarkörer har fått en
framskjuten plats. Även i västvärlden har antalet så kallade gated communities
ökat och i Sverige har bland annat uppförandet av Victoria Park i statsdelen
Limhamn i Malmö lyfts fram som ett svenskt exempel.
Sammantaget
har helgens nyhetsrapportering dominerats av frågor som rör rasism, utanförskap
och människans rädslor för det främmande och annorlunda. Som religionsvetare är
dessa frågor av stor relevans eftersom människors tolkningar av religion
påverkas medvetet eller omedvetet av hur vi upplever samhället och våra
möjligheter att förverkliga våra liv. Ett allt hårdare samhällsklimat har också
förutsättningar att ytterligare politisera frågor som rör religion och
religiositet. Samtidigt som uttolkning av religion kan påverkas av dessa
faktorer är det viktigt att betona att religion som fenomen inte har något
automatiskt förklaringsvärde. Hur människor tolkar och praktiserar något som de
väljer att kalla för religion är religionsvetenskapens studieobjekt och det är
vår uppgift att förklara, förstå och knyta dessa tolkningar till samhälleliga
förändringar. Mot denna bakgrund är rasism och främlingsfientlighet viktiga
faktorer som religionsvetare bör beakta och inkludera i sin analys av
religionens plats och funktion i samhället.
Göran
Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet
