Islams minskade politiska roll i Egypten

I Egypten pågår den politiska processen att arbeta om konstitutionen från 2012. En grupp om 10 personer har arbetat med att reducera antalet artiklar från 236 till 198 och presenterat den för interimspresidenten Adli Mansour. Reaktionerna på deras förslag har varit olika. Framförallt diskuteras det att tre uppmärksammade och kontroversiella artiklar från den tidigare konstitutionen har tagits bort i det framlagda förslaget, där två direkt relaterar till islams roll i framtida konstitutionen: 1) Att det konsultativa rådet (Shura Council) tas bort. 2) Den gamla lagen om att 50 % av parlamentet skall fyllas av representanter för arbetare och bönder. 3) Ta bort den artikel som kodifierar en ”korrekt” tolkning av islamisk lag (Shariah).

I det nya förslaget förbjuds även politiska partier som baseras på religion, som diskriminerar på basis av kön, och som engagerar sig i samhällsfientliga aktiviteter, eller som är hemliga, militära, eller semi-militära till sin natur. Detta förslag ses nog av många som en förutsättning för att Egypten skall utvecklas civilt och demokratiskt, men är säkerligen upprörande för de som vill etablera partier på religiös grund. Vad sker då med till exempel det muslimska brödraskapets politiska parti, Frihet och rättvisepartiet?

Fortfarande står det i det nya förslaget att Shariah är grunden för lagstiftningen, men utan att specificeras mer än så och det ser ut som att det får stå där för att hålla de religiösa partibildningarna någorlunda nöjda. Men åtminstone det salafitiska partiet al-Nour väntas protestera mot detta då det sannolikt uppfattas som att Shariah endast symboliskt omnämns, och inte kommer att ha inflytande i praktiken. Även den teologiska institutionen al-Azhar får begränsad makt i nya förslaget. Här omnämns al-Azhar som en oberoende islamisk institution, men inget nämns om att de skulle ha en speciell roll i att bli konsulterade gällande lagar relaterade till Shariah, vilket den tidigare konstitutionen gav dem. Förslaget är alltså en kraftig reducering av Shariahs roll i konstitutionen från 2012.

Förslaget skall nu gås igenom av en grupp om 50 personer, som skall offentliggöras inom kort. Frågan är vilka som då kommer att ingå. Det som har nämnts är att det skall vara representanter från politiska partier, intellektuella, arbetare, bönder, syndikat, kyrkor, al-Azhar, polisen och militären. De har sedan 60 dagar på sig att lämna ett förslag till presidenten och därefter skall folkomröstning hållas inom en månad.

Ingen vet säkert hur det muslimska brödraskapet/Frihet och rättvisepartiet ställer sig till denna utveckling. Fortfarande pågår protesterna mot det som de betraktar som en militärkupp. Ledande personer från det muslimska brödraskapet arresteras dessutom dagligen och deras demonstrationer attackeras med våld, vilket knappast ger goda förutsättningar för deras vilja att delta. Dessutom, om det muslimska brödraskapet och deras politiska parti skall få behålla laglig status måste de erkänna legitimiteten av demonstrationerna som avsatte presidenten Morsi i somras, vilket inte låter som ett sannolikt scenario. Samtidigt kan man ju tänka sig att ett slags avtal med det muslimska brödraskapet som kan få dem att gå med på att bli inkluderade i processen, skulle göra att Egypten framstår bättre i internationella ögon.

Susanne Olsson, Södertörns högskola

Uppdatering:
Nu finns listan ute med namn här, och där finns endast två representanter som hör till den islamistiska sidan.

Årsdagen för revolutionen i Egypten

Imorgon, fredag 25 januari, är det två år sedan revolutionen i Egypten, vilket på olika vis planeras att manifesteras i Egypten. På torget Tahrir i centrala Kairo tros tusentals människor komma för att fira revolutionen eller för att protestera mot Morsi och det Muslimska brödraskapet, som många inte tycker har levt upp till revolutionens krav på bröd, frihet och social rättvisa. Eller kanske det är en kombination mellan att fira och att demonstrera som vi kommer att få se imorgon?

Morsi har kritiserats på sistone av flera skäl. Bland annat för att ha kommit med antisemitiska uttalanden innan han blev vald till president. Själv menar han att de har feltolkats och tagits ur sitt sammanhang. Efter att ha utökat kontrollen på media, försökt ge sig själv ytterligare maktbefogenheter, vilket han fick dra tillbaka, och snabbt ha drivit igenom ett konstitutionsförslag, så kritiseras han också nu även för att det förslag som ligger i högsta domstolen om framtida val till parlamentet inte garanterar minoriteter och kvinnor plats. Många är rädda för en ”ikhwanisering” i Egypten, att en islamisering ska smyga sig på, eller helt enkelt manifesteras i form av lagar. Att kristna och kvinnor inte ska få samma rättigheter som muslimska män. Oppositionen vänder sig mot islamisering men de är samtidigt medvetna om det Muslimska brödraskapets popularitet. Brödraskapet har länge agerat som en social instans i Egypten. De har hjälpt fattiga med sjukvård till exempel och annan social hjälp, som nu att bidra till en kampanj för att utrota råttor. Det här är också något som oppositionspartierna insett är strategiskt och flera av dem försöker nu också initiera liknande projekt. När det gäller al-Nour, det salafitiska partiet, så är ett av de senaste uttalandena att de önskar stödja turismutvecklingen i landet, och de anser  t.ex. att det vore bra om det fanns hotell för bara män och bara kvinnor. Sådana uttalanden spär sannolikt på rädslan för islamisering bland de som inte tycker det är en bra idé. Religiösa utlåtanden (fatwor) har också kommit på slutet som bland annat hävdat att muslimer inte ska gratulera kristna på deras högtidsdagar. Något som har fått stormuftin Ali Gomaa på al-Azhar att offentligt yttra sig om det där han säger att det är något man faktiskt bör göra som muslim. Han har också uttalat sig kritiskt om de som ger fatwor utan att vara kompetenta i hans ögon. Något som ytterligare illustrerar att det finns många olika former av islam i Egypten idag där alla gör sitt för att framstå som att ha tolkningsföreträde.

Om detta och mycket annat kan man läsa mer om i den engelskspråkliga dagstidningen Daily News Egypt, som säkerligen också kommer att rapportera från frihetsmanifestationerna slash demonstrationerna imorgon, så håll utkik!

Susanne Olsson, Södertörns högskola

Är president Morsi antisemit?

USA har fördömt antisemitiska uttalanden från Egyptens president Mohammed Morsi och bett honom att tydliggöra sina åsikter ,meddelar al-Arabiyya. Uttalandena ska ha gjorts under 2010. Bassem Youssef, den egyptiske satirikern vi tidigare nämnt här på bloggen, visade i sitt program i fredags den omtalade videon från 2010 där Morsi förkastade Israels blockad av Gaza och sa att egyptierna måste föda barn och barnbarn med hat mot judar och zionister.

Samtidigt har Morsi sedan han blev president lovat att upprätthålla fredsavtalet med Israel och han talar om religionsfrihet. Frågan är hur Israel kommre att se på honom efter detta och om inte Morsi i och med detta uppvisar en tydlig dubbelmoral. Själv har inte Morsi eller någon annan representant från regeringen gett någon kommentar alls till Morsis antisemitiska uttalande. En kommentator sa att det Muslimska brödraskapet kanske är så desperata att få stöd från USA att de kan gå med på att Morsi försöker förklara sig – vilket skulle vara intressant att höra. Men att ta tillbaka, eller försöka bortförklara uttalandet, kan också utsätta honom för politiska attacker av motståndare som tycker att han redan är alltför svag inför västvärlden och Israel. Redan nu finns en kritik mot honom i Egypten att han är för USA- och Israel-vänlig, vilket han också måste tänka på. Han är trängd från två håll med andra ord men han lär inte kunna tiga ihjäl det i längden.

I den här lite längre artikeln från New York Times som rör detta finns bla. länkar till videon som nämns.

Susanne Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola

Predikant vill ha “saudisk” sedlighetspolis i Egypten

Reuters artikel “Preacher alarms many Egyptians with calls for Islamist vice police” (130109) illustrerar spänningarna i Egypten och osäkerheten inför framtiden.

Efter att predikanten Hisham el-Ashry dök upp i tv (Nahar) på bästa sändingstid och sade att kvinnor måste täcka sig för sin egen säkerhet, alkohol förbjudas, och att han inte hade något emot en religiös ”sedlighetspolis” undrar nog många hur det kommer sig att han gavs sådant utrymme i tv. El-Ashry kanske inte tas på så stort allvar av många, men det finns de som är positiva till hans åsikter också. Själv reste han tidigare till USA  under 1990-talet med hopp om en västlig livsstil men föll istället in i en mer religiös livsstil och blev en konservativa predikant. Han återvände till Egypten efter 15 år i USA.

I Egypten är ekonomin skakig. Matpriserna stiger. Många oroar sig över att den nyvunna politiska friheten kan utnyttjas av konservativa muslimer som vill tvinga sina värderingar på folket. Det islamiska universitetet al-Azhar, som av många betraktas företräda normativ islam, har länge sagt att religiös praktik inte ska tvingas på folk. Exempelvis har stormuftin, Ali Gomaa, gått ut och kritiserat Hisham el-Ashrys åsikter starkt.

Även det Muslimska brödraskapet har distansierat sig från el-Ashrys åsikter, om än inte lika tydligt som Ali Gomaa. President Morsi har utlovat att islamiska moralkoder inte ska införas då religionsfrihet ska råda. Det till trots anser kritiker att Morsi mer explicit bör ta avstånd från sådana yttranden som det från el-Ashry.

El-Ashyr är en predikant som kan karaktäriseras som salafitisk och han är starkt värdekonservativ. Den islam han verkar vilja införa uppfattar många som ”saudisk”. Flera incidenter har inträffat i Egypten, t.ex. knivhöggs en man till döds i Suez i juli efter att ha hållit sin flickväns hand och ett par obesjlade flickor har fått håret avklippt. Allt detta visar att det pågår en kontinuerlig maktkamp om tolkningsföreträde av islam, som nu sker på en mycket mer öppen spelplan än  före revolutionen, och den kan alltså även iakttas i media. Många tror dock inte att de mest konservativa av salafiterna har stöd bland gräsrotsbefolkningen, som sannolikt är mer positivt inställda till en moderatare islamtolkning. Men samtidigt har salafitiska partier fått många röster i valen. Deras agerande framöver lär påverka vilken politisk roll de kommer att ges i nästa demokratiska val.

Susanne Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola

Politisk satir i Egypten underhåller och oroar

Den egyptiske satirikern Bassem Youssef blev känd under revolutionen och har nu hamnat i blåsvädret, anklagad för att underminera president Morsi i sina satiriska nyhetsprogram på TV (El-Barnamig, ’Programmet’) där politiker och andra görs lustiga. Där har han bland annat i ett program presenterat Morsi som Farao och kallar honom ”SuperMorsi” istället för president Morsi. Att likställa en president med en farao är att hävda att han ger sig själv all makt, vilket också Morsi försökte med i ett dekret höstas men han tvingades att dra det tillbaka efter stora protester. Den typ av politisk satir som förekommer i Programmet hade varit helt otänkbart före revolutionen och programmet är en frisk fläkt i dagens Egypten.

I en tid då det är en stor oro i Egypten över framtiden för pressfrihet och censur, liksom yttrandefrihet generellt, har anklagelserna mot Bassem Youssef  seglat upp stort. Morsi och regeringen har anklagats ligga bakom men de har försvarat sig och svarat att konstitutionen ger utrymme för pressfrihet och att det inte är regeringen som ligger bakom anklagelserna utan enskilda jurister, meddelar al-Jazeera. Åtminstone officiellt säger sig regeringen respektera yttrandefrihet och demokrati, men många i Egypten tvivlar på att det stämmer överens med verkligheten och det finns en utbredd rädsla för vad den nya konstitutionen, som nyligen röstades igenom, skall innebära. Det var framförallt islamistiskt orienterade personer som deltog i utvecklingen av förslaget till konstitution och det råder en oklarhet vilken roll islamiska lagar faktiskt kommer att få, liksom vilket utrymme för press- och yttrandefrihet som i praktiken kommer att råda. Tidigare har Programmet också anklagats för att vara blasfemiskt av konservativa muslimer och vi lär få höra mer om både Programmet och censur/pressfrihet i Egypten framöver.

Susanne Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola

Nakenprotest mot Egyptens konstitution

I torsdags demonstrerade den egyptiska bloggerskan Alia Magda El-Mahdy tillsammans med medlemmar ur den ukrainska kvinnoorganisationen Femen utanför Egyptens ambassad i Stockholm, i protest mot konstitutionsförslaget som det nu röstas om i Egypten. El-Madhy utför nu nakenprotester i Europa som bidrar till att väcka uppmärksamhet kring detta utanför Egypten och hon har även tidigare fått stöd från andra feministiska grupper utanför Egypten. Torsdagens protest var en nakenprotest och bilder postas på bloggen. Där kan man se de tre kvinnorna som deltar med skrivna texter på sina kroppar: ”APOCALYPSE BY MURSI”, ”SHARIA IS NOT A CONSTITUTION”, ”NO ISLAMISM - YES SECULARISM”. De två ukrainska kvinnorna håller i handskrivna skyltar med texterna ”NO RELIGION” och ”RELIGION IS SLAVERY”. Kvinnorna vänder sig alltså mot att islam ges en roll i förslaget och texterna ger också uttryck för en kritisk syn mot religion som ett slags slaveri.

El-Mahdy har tidigare blivit känd som internetaktivist då hon under 2011 lagt ut nakenbilder på sig själv och utmanat censuren i landet och det könskonservativa Egypten, och hon fick många negativa reaktioner och fientliga kommentarer på sin blogg. Många andra liberala grupper i Egypten tog avstånd från hennes handlingar, sannolikt på grund av en rädsla att stöta sig med religiösa grupperingar och den allmänna synen på vad som är acceptabelt och moraliskt riktigt för kvinnor att göra. Själv framställer hon sig som liberal och feminist och uppmärksammar rädslan många känner att kvinnor och minoriteter riskerar att bli diskriminerade i en konstitution där islamisk lag skall ligga till grund för all lag, även om det är oklart vad som faktiskt ligger i den formuleringen. Hennes agerande är samtidigt en utmaning för Egypten. Hur ska hennes agerande tas emot? Det är en sak att kritisera presidenten Morsi och konstitutionen men jag undrar om plakaten som vänder sig mot religion sedan kan vändas emot henne?

Susanne Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola

Kamp mellan civila i Egypten

Minst fem döda och 400 skadade utanför presidentpalatset i Kairo inatt, meddelar al-Jazeera. Utanför palatser står stridsvagnar efter strider mellan president Morsis anhängare och opponenter, som kastat stenar och bensinbomber mot varandra. Opponenterna skanderar ”Nej till diktatur” medan anhängarna ropar ”Att försvara Morsi är att försvara islam”.

Oppositionen vänder sig emot det dekret Morsi utfärdade 22 november där han själv fick näst intill oinskränkta maktbefogenheter liksom att förslaget till konstitution kritiseras, och den snabbt utlysta folkomröstningen som ska hållas 15 december.

Protesterna i Kairo spred sig under veckan också till andra städer. I Ismailiya och Suez sattes kontor tillhörande det muslimska brödraskapet i brand. Båda sidor skyller på varandra. Oppositionen menar att Morsi är ansvarig och medlemmar i det muslimska brödraskapet menar att oppositionen var de som påbörjat våldet. Det är också oroligt kring Morsi och minst två av hans nära rådgivare skall ha hoppat av.

Premiärministern Hisham Qandil uppmanade i onsdags till lugn för att kunna försöka bygga en nationell dialog.Vice presidenten Mahmoud Mekki öppnade för dialog och sade på en presskonferens att politiska grupper kunde enas och kommunicera kring problematiska aspekter av konstitutionen, efter att ett nytt parlament tillsatts. Men oppositionella ledare, däribland Amr Moussa och Mohammed El-Baradie avvisade hans tal och sade att oppositionen är öppen för dialog först när Morsi har dragit till baka dekretet. De beskyllde Morsi för våldet utanför palatset och menade att han förlorat den moraliska legitimiteten som Egyptens politiske ledare.  Det muslimska brödraskapet å sin sida anklagade de oppositionella ledarna för att ha uppmuntrat till våldet.  

Landet är delat och nu är det civilia som slåss mot varandra efter Morsis dekret. I SvD nämner också Bitte Hammargren att många tror att folkomröstningen kommer bli jämn men att ja-sidan kommer att vinna. Och sedan återstår då frågan om vilken roll shariah faktiskt kommer att få i praktiken. Som förslaget nu ser ut står det att shariah ska ligga till grund för all lag, men vad det i praktiken innebär är inte givet.

Susanne Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola

Terry Jones dömd till döden

Som vi tidigare rapporterat här på bloggen utfärdades i september i år en arresteringsorder mot den amerikanske paston Terry Jones och sju egyptiska kopter, alla bosatta utanför Egypten, däribland Mark Basseley Youssef, som tros ligga bakom filmen the Innocence of Muslims. I onsdags kom domen mot dessa personer, varav ingen var närvarande under rättegången. Terry Jones har tidigare varit i blåsväder för att ha förespråkat koranbränning, och nu gällde saken hans stöd av the Innocence of Muslims. Samtliga har dömts till dödstraff.

Domstolens beslut uppfattas som symboliskt då ingen av de dömda befinner sig i Egypten och de lär knappast åka dit. Domstolen hävdade att de gjort sig skyldiga till att skada den nationella enheten, att de förolämpat och attackerat islam offentligt och spridit falsk information. Straffet för detta är döden. Det är vanligt med maxstraff i Egypten för personer som inte är närvarande vid rättegången. Beslut kring sådana straff måste sedan överses av Egyptens högsta religiösa myndighet och slutgiltig dom är satt den 29 januari, så det hela är inte över ännu.

Terry Jones menade att domen visar islams sanna ansikte, som han anser är intolerant och mot grundläggande friheter, till skillnad från i USA där han menar att de har rätten att kritisera regeringen och även religion.

Enligt al-Jazeeras artikel är vissa kristna och mänskliga rättighetsgrupper oroliga att straffen för att förolämpa religion nu kommer att öka i och med att islamisternas makt har ökat.

Rättegången verkar inte ha fått så stor uppmärksamhet i Egypten men den är samtidigt symboliskt viktig för nya regimen som måste visa att de tar detta på allvar, då det varit så stora oroligheter kring filmen tidigare i Egypten och folk har protesterat. Domstolens beslut kommer samtidigt som egyptierna nog har fullt upp med att fundera över vad president Morsi egentligen har för planer, efter att i princip ha gett sig själv fullständiga maktbefogenheter, och konstitutionsförslaget kritiseras för otydlighet och för islams framträdande roll, så de flesta är nog mest bekymrade över hur de ska få sina vardagsliv att gå ihop och sina politiska rättigheter säkrade i framtiden.

Susanne Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola

Egypten – konflikter kring konstitutionsarbetet

Den 22:a november utfärdade den egyptiske presidenten Morsi ett dekret, som blivit kraftigt kritiserat, där han t.ex. beslutade att den lagstiftande församlingen inte kan upplösas. Det muslimska brödraskapet har där majoritet, och många tolkar detta som att han nu vidtar åtgärder för att stärka det muslimska brödraskapets makt och han ger sig själv dessutom oinskränkta maktbefogenheter. Morsi själv menar att detta behövs för att säkra den demokratiska utvecklingen i Egypten och värna om revolutionen. Han har lovat att upphäva dekretet så snart nya konstitutionen är klar och ett nytt parlament finns. Omröstningen planeras till 15 december och om det går igenom, vilket många tvivlar på, så kan sedan ett nytt parlament bildas. Det muslimska brödraskapet ser förslaget som historiskt då det enligt dem är första gången som det egyptiska folket skriver sin egen konstitution med sin fria vilja. Men liberala, vänsteranhängare och kristna delegater har bojkottat kommissionen och det var därmed islamistiskt orienterade delegater som dominerade arbetet. Efter dekretet demonstrerade egyptier mot presidentens utökade makt och han kallades ”Farao” t.ex. Under helgen har det varit demonstrationer både för och emot Morsi och förslaget till grundlag.

I fredags kom då förslaget till ny grundlag, som var utarbetat under tidspress. En artikel stadfäster att presidenten väljs på fyra år och kan sitta maximalt två mandatperioder, vilket många uppfattar positivt. Men försvarsministern får inte vara civil, vilket säkrar militärens roll i framtidens Egypten. Islam skall vidare vara statsreligion och islamisk lag huvudsaklig källa till lagstiftning, vilket vi har nämnt tidigare på bloggen, t.ex. här. Kristna och judar ges religionsfrihet, men andra religiösa minoriteter nämns däremot inte. Gällande kvinnor fastslås att de har plikter gentemot sin familj. Yttrandefrihet nämns men samtidigt nämns förbud mot att förolämpa individer och profeter. Frågan är också om detta förslag kommer att gå igenom, eller om det kommer att bli nya rundor så att det drar ut på tiden tills Egypten får en ny konstitution, och tills dess har ju Morsi sagt att han inte tänker dra tillbaka de maktbefogernheter han gett sig själv.

Konstitutionen är naturligtvis viktig för egyptierna och det finns ett behov av ökad stabilisering som sannolikt kan öka med en ny konstitution och parlament. Det är nog också något som omvärlden skulle se som positivt, men det finns också andra problem i landet. Som DN:s ledare kommenterar är en stor utmaning det ekonomiska läget i landet som lider ett stort budgetunderskott och förhoppningarna ligger nu på att den Internationella valutafonden skall ge ett stort lån. För vanligt folk är ekonomin nog den allra viktigaste frågan och sannolikt den som kommer att påverka Morsis framtid och sannolikt även det muslimska brödraskapet och deras Frihet- och rättviseparti.

Susanne Olsson, Södertörns högskola