Sexualitet och förtryck på väg att avstigmatiseras i Indien

Hur långt har Indien kvar för att uppnå en rättvis status för flickor och kvinnor? Den frågan ställer sig människorättsjuristen Parul Sharma i en artikel i tidskriften Sydasien.  Hon skriver om reaktionerna på den brutala våldtäkten i Indien, och menar att en genomgripande förändring är på väg att ske i samhället när det gäller öppenhet om sexualitet och förtryck: 

"Det pågående folkupproret i Indien är ett tecken på en stor avstigmatisering i ämnen som tidigare inte ens gick att diskutera på indisk radio. Döttrar kunde inte fråga sina mödrar om ett manligt beteende som verkat hotfullt, idag protesterar döttrar och mödrar sida vid sida mot den indiska polisens slapphet och politikernas idioti kring uttal om flickornas egna ansvar att se till att inte bli våldtagna genom att klä sig anständigt. Det är ett förändrat Indien. Dock är politikerna och rättsväsendet till stor del oförändrat, och det är här Indien behöver en total rensning."

Parul Sharma menar att även om nedvärderingen av kvinnans status har en djup historisk förankring, har de senaste tidens kraftfulla reaktioner satt fokus på det kvinnorättsliga spektrumet och inkluderar nu frågor som rör både den psykiska nedvärderingen som kan förekomma i hemmen liksom den fysiska osäkerhet som kvinnor kan möta utanför hemmen. Och detta är något nytt i Indien. Även om det är en lång väg kvar tills mödrar inte längre behöver be omgivningen att inte avslöja att deras döttrar blivit våldtagna då detta kan dra skam över familjen.

Katarina Plank
FD, religionshistoriker vid Göteborgs universitet

Saudiska kvinnor i rådgivande församlingen

Den 25 september 2011 talade kung Abdullah inför Majlis al-Shura, den rådgivande församlingen, och sade att i början av 2013 skulle kvinnor få delta i församlingen och att från 2015 skulle de också få rösta och ställa upp i val till kommunfullmäktige. Idag rapporterar t.ex. DN och SvD att kungen nu i ett dekret ändrat stadgarna som hädanefter ger kvinnorna en femtedel av platserna. Av den rådgivande församlingens 150 platser kommer alltså 30 vara garanterade för kvinnor. Det är ett stort framsteg då ingen kvinna tidigare har kunnat vara medlem.

Då kung Abdullah höll sitt tal i 2011 kallade liberala saudier och kvinnoaktivister detta för något historiskt. Kungen sade att ända sedan profeten Muhammads tid hade kvinnor haft giltiga åsikter som inte skulle betraktas som marginella. Men många av de religiöst lärda ansåg att det inte fanns religiöst stöd för kungens beslut, som alltså ändå drevs igenom.

I Saudi får t.ex. kvinnor inte köra bil och är beroende av manlig eskort och tillåtelse vid resor t.ex. Det här kan därför ses som ett stort steg för kvinnors ökade deltagande i det politiska livet i Saudiarabien.

Susanne Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola

Iran: kvinnor portas från universitetsutbildningar

DN rapporterar utifrån en artikel i Daily Telegraph att iranska universitet nu begränsar möjligheten för kvinnor att studera på universitetsnivå. Hela 36 av landets universitet, på motsvarande mer än 70 olika kurser, förbjuder nu kvinnor att studera. Ett argument är att få balans mellan könen på universitetsnivå, men kritiker har andra förklaringar till detta.

Nobelpristagaren Shirin Ebadi har opponerat sig mot beslutet. Hon argumenterar som så att den verkliga agendan bakom denna nya policy är att reducera antalet kvinnliga studenter till under 50 %, från nuvarande ca 65 %, och därmed försvaga den iranska feministiska rörelsen och kampen mot diskriminering. Hon menar att det är en del av en politik som önskar se kvinnor återgå till den privata sfären i hemmet och ge upp kraven på egna rättigheter.

Religiösa företrädare i Iran har bekymrats över de sociala sidoeffekter denna ökade nivå hos kvinnor skulle kunna medföra, med tanke på minskat barnafödande och lägre antal äktenskap. Enligt UNESCO har Iran den högsta andelen kvinnliga studenter i förhållande till män i världen och kvinnor har utmärkt sig i traditionellt manliga områden som fysik och olika ingenjörsdiscipliner. Iranska kvinnliga studenter har länge fått bättre resultat än män. I artikeln i Daily Telegraph nämns att sociologer menar att kvinnors ökade framgång grundas i att många religiöst konservativa familjer alltmer gärna sänt sina döttrar till universitetsstudier efter revolutionen 1979. Nedgången i antalet män som studerar menar de kan förklaras med att bland unga iranska män finns en önskan om att snabbt bli rik, utan att studera.

Susanne Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola

Ramadan, OS och elitidrott: Förlust efter 82 sekunder, en seger för kvinnligt deltagande

Det var över på 82 sekunder, men det kommer att kommas ihåg som en av de mest minnesvärda ögonblicken i OS. Wojdan Ali Seraj Abdulrahim Shahrkhanis förlust på mattan igår ​​hyllas som en seger för kvinnor i Saudiarabien, en seger som skulle ha verkat otänkbar om inte tusentals fans i London och miljontals hemma Saudiarabien inte hade sett det med egna ögon.

Wojdan Ali SerajAbdulrahim Shahrkhani är en av två kvinnor som för förstagången tävlar för Saudiarabien i OS. Dock kunde hennes deltagande enbart säkras efter att olympiska kommittén medlat mellan Internationella Judo Fedrationen och den Saudiarabiska OS delegationen om hon skulle få bära sjal under tävlingen. Tidigare hade det nämligen sagts att sjal inte skulle tillåtas i judo under OS, men det beslutet kunde som sagt var ändras efter medling. Av ett uttalande från IOK framgår att "den lösning som valts garanterar en bra balans mellan säkerhet och kulturella överväganden."

Man kan tycka att det är något märkligt att Internationella Judo Federationen inte kunde godkänna sjal på en gång då t ex Asiatiska Judo Förbundet tillåter muslimska kvinnor att bära sjal under tävlingar och att det inte tycks vara en kontroversiell fråga inom andra kampsporter.

Publiken vrålade så Shahrkhani steg in på mattan för sin kamp mot Melissa Mojica från Puerto Rico. Egentlighen handlade det inte om vem som skulle vinna,  i en tävling där alla andra har svart bälte och Shahrkhani endast blått är utgången given. Shahrkhani såg trevande ut från början, de två tävlande cirklade runt varandra i ungefär en minut innan Mojica (rankad 24a i världen) tog tag i Shahrkhanis krage med ett säkert grepp och vände henne på rygg. Matchen avgjordes efter 82 sekunder. När Shahrkhani kom på fötter igen rättade hon till sin huvudbonad, de två kvinnorna bugade för varandra och lämnade mattan under publikens jubel. 

 

Jenny Berglund, lektor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.